lördag 26 januari 2013

Vem minns Puppy Care?

Puppy Care-hundar var inne på 80-talet. De var en aning skumma husdjur som hade allt man kunde önska sig: hår att kamma, kläder att klä på, ett ben att bära, vissa rökte även en pipa! Tillverkare var Hornby och det fanns också en serie med katter, Kitty Care.
Jag ägde aldrig en Puppy, men någon av mina kompisar måste ha haft en för jag minns att jag har lekt med dom. Ett tag sedan såg jag en på loppmarknad och tänkte fylla tomrummet. Hah!
Min Puppy hade med sig ett ben, ett kam, ett koppel och en outfit med en kappa och keps. Vet inte vad den heter men jag kan gissa att den har ett namn som Candy, Goldie, Rocky, Rebel, Vicki.... det var mycket snålt med information på internet men lite fakta lyckades jag hitta från bloggen Ghost of the Doll. Jag antar att Puppies var ett aningen mindre fenomen ändå.
Jag har inga jättestarka minnen av Puppy Care, och är det någon som har det så får man hemskt gärna dela med sig.

lördag 19 januari 2013

Second coming of the Teletubbies

Vi är för gamla för att ha upplevt Teletubbies-vågen. Eller så vi trodde.
Vår Astrid, ett och ett halvt år gammal, har blivit en enorm Teletubbie-fan. Dessa färgglada utomjordingar från 90-talet gick rakt in i hennes lilla hjärta efter att hon såg några avsnitt av serien på youtube. Hon pratar mycket om sina nya bästisar Tinky Winky, Dipsy, La-La och Po (oftast innan hon somnar), kan sjunga melodin, vill se på "taptaps" på tv:n och ger hennes Tubbies-leksaker pussar och kramar varje dag.  Och som förälder vill man naturligtvis göra henne glad och skaffa dessa sympatiska varelser, trots de inte säljs numera.
Man kan lyckas hitta dom då och då på loppisar, men det svåraste är att hitta alla fyra samtidigt. Vi råkade dock fynda ett äkta Teletubbies-hus stående på en ensam hylla i en stackars sunkig loppmarknad i Finland. Oj! Den togs emot med enorm glädje kan jag säga. Så nu har även Astrid en ganska bred leksakssamling inklusive mjuka Teletubbisar, tre sorters figurer samt huset med dammsugaren Nu-Nu.
Den nya vågen av teletubbisar är här igen, beware!

söndag 13 januari 2013

Vilken skulle du välja?

Vackra basmöblar till Barbie-hemmet från 1984.
Fantasy-outfits för Skipper.
"Gung-Barbie älskar....att gunga!"
Ken (eller tvillingar?) hade en vänbar outfit. 
Coolt med sportbilar och neon-belysning 1984. 
Parfym-Barbie från 1989 som jag aldrig fick.
Mysigt med Ken.
I Barbies rosa kök.
Denna häst och ridset i mitten till vänster fick jag.
Jeans är cool.
Skipper hade större ögon och mycket krulligare hår år 1989.
Hårförlängningen blev rosa i solen.
Jag äger en riktig skatt: två stycken finska Barbie-kataloger. Den ena är från 1984 och den andra från 1989/90. Jag minns så väl känslan när man såg alla finfina saker och tillbehör i leksakskataloger. Ofta lekte man också leken: vad skulle man ta om man fick välja en sak per sida? 
Vissa saker fick jag på riktigt, t ex Barbies häst och ridset, Sun Magic Skipper och några outfits från den tidigare katalogen, men det var sällan det. Däremot tillverkade jag egna Barbie-kläder och minns att jag sydde en jeans-outfit för min Skipper, så imponerad var jag av jeans-stilen från 1989.
Det finns roliga skillnader mellan katalogerna, trots att det bara skiljer sig fem år emellan. Mot slutet av 80-talet blir stilen tuff, cool och avslappnad, 1984 var det fortfarande snällt och geometriskt med neonbelysning. Jämför Safari-Barbies till exempel - vilken gillar du bäst?

Lite nördig safari-stilen år 1984...
...och den tuffa, coola och framför allt mer rosa panter-stilen från 1989.

onsdag 9 januari 2013

Yo Vanilla!



Chilly fashion from the king of cool. This outfit shines. 
Ja, det är min Vanilla Ice-docka i sin glimrande axelvaddsjacka, köpt på loppis i USA. Efter att ha sett förpackningens baksida kan man konstatera att Vanilla Ice var mycket förtjust i shiny outfits och att det finns tre olika figurer att välja mellan: Ice Ice Baby, Vanilla Ice eller Golden Jag.
Jag har den första.
Det som bekymrar mig är vad man gör med dessa coola oöppnade förpackningar förutom att beundra dem. Det kanske är lika coolt att äga en oöppnad förpackning som att vara Vanilla Ice eller Rob Van Winkle som han egentligen heter. Men hur ska jag någonsin kunna se kortet och info från fanklubben som finns i förpackningen, om jag inte öppnar den?

På musikvideon kan man lära sig lite fina Ninja Rap-moves from 90-talet - this dude can move. Mega-coolt!

måndag 7 januari 2013

Torpedo fist


Jag kunde inte låta bli att köpa ännu en Big Jim-figur nyligen, Torpedo Fist. 1976 anslöt sig Torpedo Fist till Big Jims P.A.C.K. på den goda sidan. Denne forne pilot förlorade sin arm brottandes med en haj och skaffade sig sedan en ny med torpednäve. Tryck i ryggen och den fjäderförsedda armen skjuter ut - BANG!
P.A.C.K-tatuering har han på vänster hand. Tyvärr saknar han sin kaptenshatt och P.A.C.K.-bälte men armen fungerar utmärkt och det är ju det viktigaste.

Serie från kartongen hur han anslöt sig till P.A.C.K. finns här, bild på kartong här. Från big-jim.eu.

He's DOUBLE TROUBLE!

söndag 6 januari 2013

Alla älskar E.T.

Bilder från filmen lånade jag från www.fanpop.com
....det gör även vår dotter Astrid, 1 1/2år gammal, trots hon var lite tveksam i början när hon träffade denna sympatiska utomjording allra första gången. E.T.-mjukisdjur i röd munckjacka är köpt på loppis av min alltid så vintage-vaksamma syster.
Jag minns när filmen hade sin premiär i början av 80-talet. Alla mina tre äldre syskon fick se den på bio medan jag fick stanna hemma med mamma. Snacka om bitterhet. Senare hyrde vi filmen på vhs, vilket gjorde mig glad så klart.
Den mindre version av mina The Extra-Terrestrials är en plastfigur i originalförpackning som vi hittade på en loppmarknad i Kentucky för några år sedan. Det är knappast någon raritet för under samma resa såg vi flera likadana. Jag förstår min dotters tveksamhet, figurens veck i magen är rätt så motbjudande och läskiga. Denna E.T. är trots allt en actionfigur. Trycker man på knappen i ryggen rör E.T. sitt huvudet och skakar sina armar. Jag är lite tveksam om han kan prata på riktigt, men det får jag veta först när öppnar förpackningen. Dvs aldrig. 

ps. Kolla denna sida av en riktig E.T.-fan. Kul, va?